Mozes Twins Motorcycle Club est. 1994

Mozes Twins bildades 1992 i en liten källarlokal inne på F2-området, beläget i Hägernäs-Täby. Det började i liten skala med endast tre medlemmar (idag är fortfarande en kvar). Under 1993 ökade klubben i antal och frontmärken sattes på västarna. Fler medlemmar krävde större ytor att vara på, så i december -94 flyttades det till Sjöflygsvägen 13-15, fortfarande på F2 i Hägernäs. I samband med flytten beslutades det att Mozes Twins nu skulle bli ryggmärkesklubb. Från början hade de inte några sådana tankar, men beslutet togs bland annat för att flyta in i miljön bland andra likvärdiga klubbar

Tiden på Sjöflygsvägen gick och klubben växte till åtta medlemmar. Åren gick och grabbarna blev med tiden tighta med varandra, vilket är naturligt när man har samma intressen. Men det lurade även ett orosmoln i framtiden! Området inne på F2 har alltid varit attraktivt sedan flyget flyttade därifrån. Vasakronan (staten), som ägde marken, beslutade sig för att sälja till JM (hus att trivas i). En epok var på väg att gå i graven. F2 Hägernäs eller Kungl. Roslagens flygflottilj, som det hette när det begav sig, skulle bort. När Mozes pojkar med tiden blev uppsagda började de genast se sig om efter en ny lokal. De blev i och för sig erbjudna att stanna kvar ytterligare ett par år, men de flyttade så fort de fick tag på en ny lokal. I januari 2002 gick flytten till deras nuvarande adress i Täby Kyrkby. En ny klubb flyttade sedan in i deras gamla lokaler och de fick vara kvar där till 2008…

Klubben har under årens lopp åkt land och rike runt som de flesta aktiva klubbar gör. De har skaffat sig vänner från norr till söder, även utomlands. Ingen nämnd, ingen glömd, måste jag tillägga för det är lätt att glömma! (Eller hur grabbar, Rolle när var det nu ni flyttade till Kyrkbyn?) De senaste åren har det dessvärre varit lite lugnare i och runt klubben, beroende på olika anledningar som många klubbar drabbas av (hus, familj, barn med mera). Men nu känns det som att de är på banan igen, mycket beroende på att det kommit in nytt fräscht blod i klubben.

När klubben startades var det fifty/fifty Triumph vs. Harley-Davidsson. Idag är det bara en som är rättrogen anglofil. Idag kör de övriga i klubben Harley’s med blandat stuk och det finns en och annan som bygger efter sitt eget tycke och smak också. Efter lite funderande kom vi överens om att presentera tre medlemmar med sina hojar lite närmare.

Först ut blir Anders med sin lång-gaffel! Från musiker till biker. Efter att han hade spelat musik i tio år kände han sig klar med den saken. Han hade polare som körde HD och det räckte för att väcka ett intresse. Så Anders började kolla runt efter en Harley med rätt prislapp. 2003 hittade han en hd fl -79, lätt ombyggd, som han körde på under sommaren. Han insåg ganska snart att det inte gick att åka i det skicket, här behövdes det renoveras. Sagt och gjort, han började skruva och byta lite delar. Det var bara att att åka till Roffe och Rille på The Parts Stop och inhandla det som behövdes. Det ena gav det andra och det slutade med att han rev ner hela cykeln och började om från början. Under tiden han snickrade på sin cykel lärde han känna Roffe och Rille mer, vilket slutade med att han sökte sig till Mozes Twins Motorcycle Club. När han var klar med motorcykeln fick han syn på den coola ram som han nu har på sitt senaste bygge. Alltså det var bara att göra en sak, sälja och börja bygga på nytt.

Anders köpte ramen och beställde en motor med växellåda. Han började montera ihop bitarna och kollade samtidigt runt efter en passande tank. Han hittade en men var inte nöjd med popup tanklocket. Det var bara att plocka ur tankgängorna och byta till ett par som passade tanklocket han ville ha. Fälgarna pulverlackades och gaffeln beställdes. Sedan var det dags för en oljeburk, vilket krävde en riktig funderare! Det gick inte att köpa en färdig eftersom ingen passade, inte ens med modifiering. Problemet var sadelröret som är böjt, vilket gör att det blir för lite plats ovanför växellådan. Han sneglade lite på moon-burkar, men det blev till att bygga en egen som han placerade vid sidan av ramen. Han köpte en färdig bakram som han satte kapen i för att passa ihop den med 200-däcket. Belysning stod på tur och inte heller där var det lätt att hitta något passande som samtidigt var snyggt. Där bak hade han ännu större problem att hitta något. Men det löste sig genom att Anders tog ett snack med hemlige Hasse, som byggde ett system med ljusdioder att fälla in i ramen bak. Anders är väldigt nöjd och det ser grymt bra ut… Avgassystemet gjorde han ihop med hemlige H. Det är delbart så att man ska kunna dämpa ner det inför besiktningen. Hojen lackades och Anders började montera. Han passade också på att lägga in en invändig gas och montera PM-reglage både för hand och för fot. Sedan återstod bara SFRO besiktningen och den vanliga, vilket inte var några problem. Till slut var det bara att ge sig ut och gasa.

Rille, nyligen fyllda 40 år, är som alla andra. Han tycker om att åka hoj, besöka olika hojträffar land och rike runt, träffa sina polare och lyssna på heavy metal. Någon golfspelare tror jag inte att han blir (han försökte lura på mig ett golfset som stod och skräpade på klubben).

Den första hojen köpte han 1996 av polaren Klangen. Det var en chopper med shovelhead-motor, mustangtank, 24” förlängt, 6” stretch i ram om han inte minns fel. 15” bakhjul, 19” i fram och 80-ekrat. Utseendemässigt var stuket från andra hälften av 80-talet.

Historien började redan 1994 när Rille åkte med Klangen för att köpa cykeln av en medlem i Paschas MC. När Rille fick se hojen blev han kär i den direkt. Han sa till Klangen att om eller när han tänkte sälja den så fick han inte sälja den till någon annan. Efter två års tjat fick Rille köpa den.

2001 började han bygga sin andra chopper. Inspirationen till den infann sig när han fick se en hoj som UCC hade byggt. Hojen var nära idealet av hur en ball chopper ska se ut tyckte Rille. Med lite modifieringar enligt Rilles tycke och smak tog det två år innan den var som han ville ha den. Hojen provstartades framåt midnatt dagen innan Rille skulle köra den till Custom Bike Show. I arla morgonstund (06.00) körde han hojen oreggad och oförsäkrad till Societetsparken i Norrtälje. Han höll tummarna för att inte möta lagen under sin färd på småvägarna dit. Men det gick bra, Harry Haffa lös med sin frånvaro och han tappade ingenting från hojen på vägen dit heller. Han hade ju bara testat hojen några hundra meter på natten innan utställningen.

Ramen beställde Rille av Bengan på Calles Chopperdelar. Med hjälp av bilderna på UCC-hojen diskuterade de fram mått och stuk på ramen. Han fick bra hjälp av Micke och Tommy från Logards MC med oljeburk och diverse svetsjobb.

Det finns en liten historia om oljeburken: Rolle från klubben var hos Logards och höll på med sin hoj samtidigt som Rille. När det var dags för provtryckning av burken fick Rolle hjälpa Rille med det. Det blev en liten kommunikationsmiss och Rolle missuppfattade att man inte skulle trycka in så mycket luft med en gång. Sagt och gjort, oljetankslocket flög ut med en j-vla kraft och missade Rilles klockspel med bara några centimeter och han fick ett blåmärke som minne.

Tolle hjälpte till med gaffeln och räknade ut den optimala längden och rätt gradantal på kronan. Hojen blev hur stadig som helst på vägen. Tolle hjälpte även till med att vattenskära ut rostfria skärmstag som Rille sedan bockade till och slipade. Sedan fick Tolle polera upp skärmstagen. El, sadelbotten och lite smått och gott hjälpte Husvagns-Hasse till med och han var guld värd, enligt Rille. Tanken kapade Rille isär och förlängde med ca 4 cm. Samtidigt gjorde han en ny tunnel för han ville ha den så att den gick ner över övre rambenet. Bakskärmen köpte han av Christer på Mojo Choppers. Den satte han kapen i för att få som han ville och gjorde lite extra förstärkningar på också. Ja, sadeln är självklart klädd av Sybo.

Rolle föddes ett par år efter att Easy Rider gick upp på bioduken. Han är målare, tvåbarnsfar och har en sambo som kör en ombyggd Fatboy. Själv kör han engelskt som den rättrogne anglofil han är. Han började sin bana som hojåkare redan som 16-åring.

Rolle blev medlem i klubben 1993. Innan han gick med i Mozes hade han köpt sin första chopper, byggd på en Triumph Daytona årsmodell -68. Han byggde om den som han själv ville ha den och sålde den efter att han tröttnat på allt mekande. Hans nuvarande chopper är en Triumph Trophy. Han byggde den 2000-2001 med hjälp av grabbarna i Logards MC. Hojen sågs på flera utställningar sommaren 2001 och han tog flera priser, bland annat 1:a pris i custom-klassen i Norrtälje.

Det hela började med att Rolle köpte en krockad Trophymotor årsmodell -96 som endast gått 400 mil. Han fick även med fälgar och bromsar. En före detta propp i klubben snickrade ihop ramen efter givna mått.

Klubbens backpatch (ryggmärke) fick en av mina döttrar syn på en dag. Själv hade jag inte funderat närmare på märket, men hon berättade för mig att det var Täbys vapen. Det hela kändes ganska naturligt eftersom grabbarna huserar i Täby, men det fodrades i alla fall lite efterforskning i ämnet. Märket finns på en runsten, Risbylestenen, som är från första hälften av 1000-talet e. Kr. Den finns att beskåda i Täby öster om Skålhamravägen. Korset anses vara unikt. Det är ett korsat kors av rysk-bysantinsk typ, s k Dagmarskors, vilket anses symbolisera världevangelisationen.

Framtiden följer och Mozes Twins MC kommer att vara en del av den.

 

Rockpartner Publishing AS
Box 100
Heimdal 7473 Trondheim
Norge

Skicka mail
Ris såväl som ros
info@scanbike.se